1. Karleken kom, en eftermiddag
jag vandrar langs stans enda promenad
gamla vaninnor, alskarinnor
fall som fraà  à  à  à  à  à  à  à ¥n himlen, anglarnas parad
men det var en annan jag saà  à  à  à  à  à  à  à ¥g dar
som jag lange varit svag far
jag trillade av min trottoar
karleken ar inte blind, men ganska narsynt
hon snavar och faller
och gaà  à  à  à  à  à  à  à ¥r sander och blir ful
men hennes karlek ar vacker
taà  à  à  à  à  à  à  à ¥l alla attacker
riv alla baracker
bygg upp karlekens skjul
2. Juni var gran, karlekens agon var blaà  à  à  à  à  à  à  à ¥
hon satt och stal sol, jag stod och saà  à  à  à  à  à  à  à ¥g paà  à  à  à  à  à  à  à ¥
gamla vaninnor, alskarinnor
farsvann upp till himlen, karlekens ridaà  à  à  à  à  à  à  à ¥
far det var en annan jag saà  à  à  à  à  à  à  à ¥g dar
som jag lange varit svag far
ungefar som far Croatou
2x
Karleken ar inte blind, men ganska narsynt
hon snavar och faller
och bar sig ganska klumpigt aà  à  à  à  à  à  à  à ¥t
men hennes karlek ar smidig
inte en dag far tidig
karleken ar ivrig, varm och vaà  à  à  à  à  à  à  à ¥t