I Mörk tomhet med blodiga händer
I ensamhet bland sprakande bränder
Jag omfamnar mörkret, känner mig stark
Står ensam kvar på glödande mark
Smärtsam plågande klagosång
Förödelse och död i mörkrets intrång
Allt liv förtvinat, allt hopp är förbi
Himlen rämnar i gränslöst raseri
Brinnande himmel, Aska faller ner
Vid tidens slut, Vi finns inte mer
Själar förtvinar i mörkrets djup
Sista klivet över dödens stup
Livlösa vidder i färglöshet
Undergång i dystert förtret
Beskådat livet när det nått sitt slut
Betraktat när solen sakta brunnit ut
I förödelsens spår tar jag mig fram
Bland döda kroppar, aska och damm
Från helvetets hetta till mördande kyla
Hör jag den sista vargen yla
Omfamnar förödelsens ljuva fägring
Förnöjd under mörkrets belägring