Allt det fina du sagt spelar ingen roll om du inte kan stanna kvar
Den här sagan tar slut nånstans i Sverige i en stad dit ingen vill
Och jag undrar vad du tänkte när du såg mig i hamnen och vände dig om och gick
Tåriga ögon i en bil i april och vi fryser som vanligt igen
Ångest i blicken och tårar på läppar som du torkar bort med din ärm
Du tog flyget till Stockholm för att träffa en vän, men nu är Stockholm ditt hem
Det tog lång tid att inse att allt är förbi och att du inte kommer hem igen
I mitt trapphus så finns det skrivet i tusch våra namn som jag ser varje dag
Och jag undrar om du nånsin tänker på mig, för jag tänker ofta på dig
Låt det gå ett par år och sen är allt glömt, vem blir jag till din förstfödde son?
I mitt trapphus så finns det (våra namn som jag ser varje dag)
Glöm bort mig och låt det vara
(Glöm bort mig och låt det vara)